“Hon slog sig ned på marken, stenen var varm, gräset mjukt. Vattnet glittrade stilla i det varma solljuset och världen var tyst. I bröstet växte ett lugn stort och öppet som himlen. Nuets kraft, naturens famn och de inre känslorummen i samklang förde henne till ett djupt närvarande tillstånd. Inspirationen började flöda och intuitionen viskade om stigar att söka samt förmågor att utveckla och bejaka. Hon kände sig levande och lustfylld, livet utbrett som en meningsfull möjlighet och världens mörker möjliga att övervinna. Ett litet steg i taget, eller med ”sjumila-kliv”, hon visste bara att hon måste lita på sitt hjärta och på vägen som blir till när hon går…”

Känner du igen dig i bilden? Eller är detta främmande och långt från din tillvaro? Har du glimtar av liknande stunder och längtar efter mer?

I en värld och en vardag fylld av mer eller mindre stressande arbeten, krav och påtryckningar från omgivningen, kan det vara svårt att ge utrymme till den där inre rösten.. Till de sidor av självet som längtar efter kreativitet, lek, stillhet och sinnlighet. Kanske har du till och med glömt bort hur det känns..att vara i kontakt med det ”barn-lika” i dig, det kreativa, det själsliga eller vad du nu väljer att kalla det. På vägen till vuxenlivet tränas vi i vår kultur att fokusera på produktion, prestation, positionering i karriären och konsumtion av yttre stimulans. De enkla nöjena, ”bara-vara”, närande relationer, och eget självuttryck är något som sällan uppmuntras och som ofta till och med avfärdas som mindre viktigt.

I samhällets jakt på välstånd och rikedom blir vi fattiga på liv och lust och systemet vi fostrats in i använder oss som tjänare istället för att utgöra en plattform för andra former av möjlig konstruktiv samverkan för individens och kollektivets bästa. För att fylla tomheten köper vi saker, äter för mycket, dövar våra sinnen med någon form av oreflekterad aktivitet, eller söker rent av ännu mer destruktiva medel för att fly. En allt större del av vår befolkning, även barn och unga, lider av psykisk ohälsa. Depression, utmattning och en mängd andra psykiska eller somatiska besvär kan relateras till den press, stress och existentiella meningslöshet som följer av vår överdrivna effektivitet och själ-lösa livsföring. Det finns flera metaforiska berättelser från olika kulturer som belyser denna skeva fokus. Här följer en Braziliansk berättelse om fiskaren och affärsmannen:

There was once a businessman who was sitting by the beach in a small Brazilian village.

As he sat, he saw a Brazilian fisherman rowing a small boat towards the shore having caught quite few big fish. The businessman was impressed and asked the fisherman, “How long does it take you to catch so many fish?” The fisherman replied, “Oh, just a short while.”

“Then why don’t you stay longer at sea and catch even more?” The businessman was astonished.

“This is enough to feed my whole family,” the fisherman said.

The businessman then asked, “So, what do you do for the rest of the day?”

The fisherman replied, “Well, I usually wake up early in the morning, go out to sea and catch a few fish, then go back and play with my kids. In the afternoon, I take a nap with my wife, and evening comes, I join my buddies in the village for a drink — we play guitar, sing and dance throughout the night.” The businessman offered a suggestion to the fisherman.

“I am a PhD in business management. I could help you to become a more successful person. From now on, you should spend more time at sea and try to catch as many fish as possible. When you have saved enough money, you could buy a bigger boat and catch even more fish. Soon you will be able to afford to buy more boats, set up your own company, your own production plant for canned food and distribution network. By then, you will have moved out of this village and to Sao Paulo, where you can set up HQ to manage your other branches.”

The fisherman continues, “And after that?” The businessman laughs heartily, “After that, you can live like a king in your own house, and when the time is right, you can go public and float your shares in the Stock Exchange, and you will be rich.”

The fisherman asks, “And after that?” The businessman says, “After that, you can finally retire, you can move to a house by the fishing village, wake up early in the morning, catch a few fish, then return home to play with kids, have a nice afternoon nap with your wife, and when evening comes, you can join your buddies for a drink, play the guitar, sing and dance throughout the night!” The fisherman was puzzled, “Isn’t that what I am doing now?”

Liv och död?

Så min undran är.. kan vi återta vår verkliga rikedom? En mängd studier och undersökningar pekar mot att det är helt andra värden än de materiella som får oss att må bra. Den australienska sjuksköterskan Bronnie Ware har till exempel skrivit en bok av sina anteckningar från den palliativa vården. Det som människor främst ångrar på sin dödsbädd är att ha jobbat för mycket, att ha låtit sig styras av andra och att inte ha tillåtit sig att känna lycka. Den största ångern rörde sig kring att inte ha levt det liv personen velat utan låtit andras förväntningar styra och på tredje plats kom ångern över att inte ha vågat uttrycka sina känslor.

Inom existentiell hälsa har svenska teologidoktor Cecilia Melder konkluderat några andra viktiga pusselbitar för ett större välmående i livet. Det hon listar som essentiellt är bl. a:

• Att känna en helhet mellan kropp och själ – det vill säga mellan det en gör och det en tänker.

• Finna källor för hopp och harmoni, samt ett relationellt sammanhang att känna sig hemma i.

• För att hantera och reda ut kriser och motgångar behövs en personlig tro eller livsåskådning oavsett hur den ser ut, den behöver inte vara religiös.
• Förundran över större och mindre företeelser i vardagen så som natur- och konstupplevelser eller helt enkelt hur ljuset faller in över köksbordet en varm sommardag har också stor betydelse för hur människan upplever sin existentiella hälsa.
  

I tillägg till dessa två kvinnors reflektioner och studier av människans essentiella behov kan nämnas den amerikanske sociologen Aaron Antonovsky som studerade hälsotillståndet hos kvinnor som överlevt förintelsen. Antonovsky har myntat begreppet KaSam, Känslan Av Sammanhang, där interaktionen mellan de tre faktorerna; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet utgör en grund för hur stor psykisk resiliens och hälsa en individ har.

• Begriplighet, alltså känslan av att det som händer i världen, både inom och utanför individen, är begripligt, strukturerat och går att förutse.
• Hanterbarhet, vilket här innebär att de resurser som de händelser som sker i omgivningen kräver finns tillgängliga.
• Meningsfullhet i livet, vilket man upplever om det känns som de utmaningar man möter är värda att engagera sig i.

Just det varierade samspelet mellan dessa avgör och påverkar våra strategier och sätt att ta hand om oss i allt det vi möter. Vi har individuella styrkor och svagheter och det som kan vara en resurs i en situation kanske inte alltid är det i en annan. Intressant är att de individer som är kapabla att i högre grad uppleva eller skapa meningsfullhet kring situationer som är svåra att begripa, förutse och hantera har större förutsättningar att klara sig igenom psykiska och fysiska påfrestningar i livet med större känsla av välmående, vitalitet och jämnmod.

Människa eller maskin?

Det finns naturligtvis mycket mer att säga kring alla dessa olika exempel på hur vi kan förstå, och utforska ett mer hållbart själsligt varande, men för nu får de korta sammanfattningarna utgöra smakprov på perspektiv som nyanserar våra behov som sammansatta varelser i motsats till de separerade mentala robotar vi tenderar att bli när allt ska mätas i tid eller pengar. I relation till ansatsen i denna artikel, att det råder en diskrepans mellan människans större natur och inneboende längtan och de strukturella samhällssystem vi behöver förhålla oss till, känns det viktigt att belysa och påminna om mjukare värden och förhållningssätt. Ware, Melder och Antonofsky pekar alla på olika sätt mot en inställning till livet och att vara människa som innefattar en komplex samverkan av känslor, tankar, sinnesintryck, personligt ställningstagande och formandet av sin egen historia och livskarta.

Människan är en organisk varelse, ett levande väsen, i ständig rörelse och utveckling, påverkad och beroende av sin omgivning. När vi aldrig stannar upp för att se solen glittra i vattnet, känna vinden smeka över kinden, höra barnen som gråter och skrattar, känna gräset som kittlar under fötterna och ta kontakt med vår egen andning, kropp och det som vill något mer inom oss, blir vi slavar för ett maskineri som inte tar hänsyn till det organiska. Som medborgare på denna jord har vi alla förmåga, ansvar och mandat att samskapa en hållbar värld och det börjar med vår egen insida. Så hur kan du ta hand om dig själv på bästa sätt? För att foga samman dina delar till en helhet som bär mening för just dig, känna dig kraftsatt, inspirerad och förmögen att ge av dina unika egenskaper? Vilken berättelse om dig själv är i danande och hur förstår du den?

Kongruens ger kraft!

Joseph Campbell, amerikansk professor i mytologi och jämförande litteratur samt föreläsare sammanfattade sin livsfilosofi med uttrycket ”Follow your bliss”, enkelt översatt; ”Bejaka din glädje”. Enligt Joseph Campbell, behöver vi alla skapa vår egen mytologiska berättelse om oss själva, följa och bejaka vår glädje och på så sätt nå kongruens mellan det vi gör här i världen, och det vi känner på insidan. Kanske kan vi då på dödsbädden se och känna, att det liv vi levde var vårt eget, att det bar mening, samverkade med andra och att det på sitt unika vis, bidrog till en bättre värld. Bortom effektivitet och prestation. För en del börjar den vägen vid ett glittrande vatten, vart börjar det för dig?

”Follow your bliss.

If you do follow your bliss,

you put yourself on a kind of track

that has been there all the while waiting for you,

and the life you ought to be living

is the one you are living.

When you can see that,

you begin to meet people

who are in the field of your bliss,

and they open the doors to you.

I say, follow your bliss and don’t be afraid,

and doors will open  where you didn’t know they were going to be.

If you follow your bliss,

doors will open for you that wouldn’t have opened for anyone else.”

― Joseph Campbell